Antibakteriell

Mossa gti – ett effektivt bekämpningsmedel?

Mossa gti har det senaste året gjort succé, i alla fall om man tittar på reklamen i tv. Men är det ett sådant mirakelmedel egentligen? Meningarna går isär, och det beror helt och hållet på vem man frågar.

Mossa gti innehåller, precis som de allra flesta andra bekämpningsmedel mot mossa, järnsulfat. Koncentrerat järnsulfat fanns tidigare att inhandla på exempelvis Granngården då det används bland annat som järntillskott i grisfoder, men det är nu olagligt att kränga till privat bruk. Järnsulfat kan man annars mixa med vatten, drygt 1-2dl per 10 liter vatten vilket räcker till ca 50 kvadratmeder.

Mossa gti består av bland annat järn-, svavel- samt kväveföreningar där järnsulfatet är den verksamma substansen mot mossan. Gräset däremot påverkas snarare i positiv riktning av medlet och blir en aning mer motståndskraftiga mot kommande mossangrepp.

Det ultimata sättet att bli kvitt med mossan i sin trädgård, ifall man inte vill famna dess grönhet och bevilja den växa, är att se till så att marken blir mindre förmånlig för mossväxt. Det åstadkommer man lämpligen genom att inte bespruta med hjälp av medel som är mer eller mindre suspekta ur miljösynvinkel utan granska varför mossan växer i just din trädgård.

Mossa gillar att gro där det finns fukt, och helst lite skugga. Det är en tålig växt som, även om den inte trivs, kan klara av långa perioder av torka utan att ta någon cellulär skada. När det därefter igen blir fuktigt och blött i marken kommer mossan att spira igen och det är dessutom då den förökar sig genom att hansporer simmar över till honsporer.

Mossa kan växa där det är näringsfattigt och surt, till skillnad från gräs som i sådan miljö blir bräcklig, även om det inte dör ut. Med de senare årens sura nederbörd har mängden mossväxt ökat, särskilt i södra Sverige. I mellersta delen av landet har däremot problemet med mossor i trädgårdar härrört från stillastående mängder vatten vilket leder till näringsbrist för gräset och påväxt av mossa.

För att få en långvarigt mossfri gräsmatta gäller det således att göra förhållandena så bra som genomförbart för gräset och så ogynnsamma som möjligt för mossan. Ifall man har ejäla mängder mossa kan ett medel som mossa gti vara bra för att ge gräset ett övertag. Det ska då gärna distribueras på vårkanten, i mars-april, eller i oktober, alltid i samband med gödsling av gräsmattan.

För att gräset ska trivas återigen är det angeläget att se över dränering så att den funkar som den bör och inte tillåter att vatten blir stående. Dålig dränering är för övrigt en ordinär orsak till mögel och annan påväxt i krypgrunder samt källare. Alltså finns det många orsaker till varför man ska ha en bra dränering runt sitt hus.

Man ska dessutom gödsla lite sporadiskt för att gräset ska bli kraftfullt. En mossangripen gräsmatta kan även behöva kalk, som neutraliserar det sura pH som finns i jorden och som leder till att mossan trivs bättre än gräset. Ett annat förslag är att ständigt nyttja gräsuppsamlare när man klipper gräset, i synnerhet om man har en trädgård som är benägen att bli våt, detta med tanke på att kvarvarande gräs annars behåller fukt och vatten.

Ett annat sätt att få gräset starkt är att späda ut Bensaltensid 550 ggr (1 liter blir 550 liter lösning, 1 dl blir 55 liter) och bespruta hela gräsmattan. Då elimineras alla virus, antraknos, mossa, svampar samt sjukdomar för vad man gör är att decinficera gräset. Utan alla dessa parasiter – som samverkar i att plåga och försvaga gräset – blir gräset starkare och grönare. 2-3 ggr om året ifall man äger egen golfbana.
Finner man inte Bensaltensid så kör Fulstopp koncentrat 1 + 29, det går lika bra för huvudingrediensen är bensaltensid. På andra ytor än gräs är dessutom Fulstopp överlägset mot järnsulfat då det verkar framåt i tiden. Dock inte ifall man späder ut det 550 ggr, det decinficerar och dagen efter är det bilologiskt nedbrytet i så ringa lösning.

För att få en långvarigt mossfri gräsmatta är det relevant att sköta den kontinuerligt, inte blott sporadiskt slänga på lite bekämpningsmedel så som mossa gti.

Hjälp åt dem som lider av mögelallergi

Att reagera på mögel behöver inte betyda att man lider av mögelallergi. De som framförallt uppvisar mögelallergi är så kallade multiallergiska, det vill säga att de lider av flertalet andra allergier. En person som är allergisk mot mögel reagerar på mögelsporer även utomhus där luften är till synes frisk.

Allergi är något som ökar, främst i den alltmer kliniskt rena västvärlden. Man tror att det beror på att celler som vanligen har hand om att eliminera bakterier, virus och parasiter är understimulerade och plötsligen börjar skapa antikroppar mot för kroppen alldeles ofarliga ämnen, så som pollen, pälsdjur och mögel. Detta får till följd att en allergisk person reagerar kraftigt vid exponering av allergenet.

De allra flesta människor märker av ifall en inomhusmiljö är kraftigt angripen av mögel. Det kan röra sig om att man uppfattar en illa lukt som är starkast när man precis kliver in i huset för att man därefter snart vänjer sig vid den. Det kan även röra sig om en rad andra symptom som är allt från ofarliga till rent hälsofarliga. Symptomen skiljer sig frekvent beroende på vilken typ av svamp det rör sig om.

En frisk individ klarar närapå i samtliga fall självt av ett svampangrepp, men om man har en nedsatt immunförsvar på grund av t.e.x. AIDS eller immunsuppressiva läkemedel så kan en svampinfektion, möjligtvis till följd av mögelexponering ge väldigt farliga konsekvenser.

Mögel i hus bör helst förebyggas med Tvärstopp, annars omhändertagas omedelbart, oavsett om man har mögelallergi eller inte. Man sanerar lämpligen genom att avlägsna allt angripet material samt ersätter det med nytt och fräscht. Ifall man inte kan avlägsna materialet så kan man använda mögeldödande medel såsom Fulstopp. Även vanligt diskmedel äger mögeldödande verkan. Dessvärre tar dessa medel inte bort svampsporer samt mykotoxiner, vilka är de som kan verka hälsovådligt.

Det är vidare viktigt att man tar bort anledningarna till mögeltillväxten. Den främsta anledningen är fukt. Således är det typiskt med mögel i badrum och andra våtutrymmen men även utrymmen som inte värms upp lika mycket som själva bodelen i ett hus, så som källare och vind. Man ska se till så att utrymmena torkas ur samt förblir torra eller möjliggör för duglig ventilering vilket medför att fukten kvickt elimineras från utrymmet.

Mögelallergi liknar till symptombilden pollen- och pälsdjursallergi

Mögelsporer är ofta så små att de kan sväva obehindrat i luften och därför är det vanligt att man andas in det. Precis som de andra nämnda allergierna så ger mögelallergi rinniga ögon, snuvig näsa, nysningar och i mer allvarliga fall astma.

Är man allergisk så finns det medicin att tillgå, både receptfri och receptbelagd sådan. Det vanligaste att nyttja mot allergi, så som mögelallergi, är antihistaminer som tas i tablettform och som hindrar frisättningen av histamin och därmed allergiska symptom. Det finns dessutom ögondroppar ifall man har problem med rinniga och kliande ögon, samt en hel uppsjö olika nässprayer. Dessa läkemedel finns receptfritt. Om man får astmatiska bekymmer så ska man utredas av doktor för att få en korrekt astmamedicin utprovad. Dessa är normalt i inhalatiosform och är receptbelagda.

Den som lider av mögelallergi ska inte känna sig tröstlös, det går att behandla!

Luktsanering – vad det innebär och hur man går tillväga

Om man vill slippa elakartade odörer kan man använda sig av luktsanering. Det finns olika metoder att gå tillväga vid sanering, beroende på luktstyrkan och framför allt källan. Det första som man bör fundera på är förstås att avlägsna källan till den dåliga lukten. Men trots att man så gjort kan vissa odörer dröja sig kvar i väggar samt möbler. För att komma tillrätta med det, som annars kan bli ett obehagligt besvär, finns det diverse sätt. Alla sätt har sina för- och nackdelar.

Luktsanering med hjälp av ozon är en vanlig procedur. Ozon är en instabil gas som består av tre syreatomer vilket normalt återfinns högt upp i atmosfären där det skyddar mot ultravioletta strålar. Ozon är dock hälsovådligt och man ska följaktligen inte vistas i trånga utrymmen då sanering sker med hjälp av ozon. Eftersom ozon är en instabil molekyl krävs det att ozonet uppstår på plats, av ett så kallat ozonaggregat. Ozonsanering fungerar bra mot både illa lukt och för att sanera mögel. De stöder dessutom då man vill bedriva undan till exempel möss som härbärgerar i väggar och dylikt.

En annan procedur för luktsanering är genom fotokatalysator. Det är en apparatur med en UV-lampa vilken aktiverar en katalysator, t ex aluminiumdioxid, eller det ännu mer effektiva titandioxid. Det uppstår då hydroxylradikaler som är mycket reaktiva. Inom någon sekund efter bildandet har de oxiderat med någon annan partikel. På så sätt slår man sönder molekylerna som medför den dåliga lukten. Denna procedur är den nyaste och hittills mest effektiv. För att göra fotokatalysatorn ännu mer effektiv kan man använda sig av en UV-lampa som åstadkommer en liten mängd ozon också. På så vis får man en dubbel effekt.

Om man använder endast fotokatalysator som luftsanering kan man vistas i miljön under tiden saneringen pågår, vilket i en del situationer kan vara nödvändigt, till skillnad mot metoden med ozonaggregat.

Ännu en en metod för luktsanering är så kallad fogger-metod. Denna metod används dessutom som saneringsmetod mot mögel och parasiter. Foggning går ut på att man har en sorts rökmaskin vilken hettar upp det ämne man väljer att använda – det varierar självfallet beroende på vad för besvär man fått -, t ex en blandning vilken innehåller livsmedelsgodkänd propylenglykol som används vid just luktsanering. Glykolen omvandlas till alkohol vilken i sin tur dunstar bort. Foggerapparaten värmer upp glykolen till gas och finfördelar den så att partiklarna inte blir större än 5 mikrometer. Det för med sig att saneringsvätskan kan komma in på annars otillgängliga platser.

Om det inte räcker kan man stryka på saneringsvätska eller Fulstopp. Dessa vätskor har för uppdrag att döda mögel och svartmögel (en mögeltyp som visar sig som svarta pricka på trä), men även mossa, lavar etc. Saneringsvätskor renar dock inte luften från mögelsporer och andra hälsofarliga partiklar. Vätskorna appliceras med fördel på porösare ytor där lukten har trängt in grundligt, i t ex trä och betong. Saneringsvätska kan användas separat men man ges snarare bäst effekt om det används som komplement till en annan metod.

Eftersom saneringsvätskor ofta är både hälsovådliga samt miljöfarliga – Fulstopp i brukslösning är lätt biologiskt nedbrytbar fastän den funkar så bra – ska man dock i så stor omfattning som möjligt beakta de övriga metoderna när man har att göra med luktsanering.

Ogräsmedel såsom trädgårdsskydd

Att vistas i naturen är en fröjd för samtliga sinnen och de som kan samt orkar tendera vilja ha en egen trädgård att både njuta av och jobba i. Trädgårdsarbete är terapeutiskt och meditativt och att stoppa fingrarna i jorden då och då är för många människor viktigt för välbefinnandet. Det är självklart inte enbart jordiga händer som skänker välbehag utan alltsammans som kommer med en trädgård – solen, den friska luften, de klara färgerna och de fräscha dofterna. Vilken typ av trädgård man vill ha är oerhört personligt, somliga gillar vildvuxna, lummiga små trädgårdar medan andra vill ha skarpa linjer och välansade gräsmattor, ytterligare andra blir stimulerade av att innehava en damm i sin trädgård.

Gemensamt för de allra flesta som äger en trädgård är att ogräs är en högst ovälkommen inkräktare i den harmoni man försöker skapa. Vissa lägger ned hela sin ande i trädgården medan andra enbart gör det som är särdeles nödvändigt. Oavsett så är ovälkomna plantor ett besvär för otaliga trädgårdsägare och det bästa sättet att motverka dem är med ogräsmedel.

Vanliga ogräs

Vanliga ogräs i svenska trädgårdar innefattar:

• Maskrosor

Dessa vackra, solgula små blomster har en tendens att föröka sig tusenfalt i ett enormt kvickt tempo. Vill man ha en grön gräsmatta är de gula maskrosorna grundligt irriterande.

• Tistlar

Ännu ett ogräs som trivs på gräsmattor, men som ger större olägenhet än maskrosorna. Tistlar sticker en på fötterna när man promenerar barfota och är I synnerhet störiga ifall man har barn som man önskar ska få springa obehindrat på gräset om somrarna.

• Åkerfräken

Det här är en rätt så tråkig planta, men som har en benägenhet att dyka upp överallt i tid och otid. Dessutom är åkerfräken ett problem att bli av med. Ogräsmedel utför definitivt det ultimata jobbet, men ett råd är att man bryter stjälken en aning innan man besprutar, så att ogräsmedlet verkligen tränger in redigt.

Gör så här

När man ska spruta ogräsmedel i sin trädgård så är det centralt att vidta en del åtgärder innan man sätter igång:

• Se till att inga personer eller sällskapsdjur befinner sig i trädgården, särskilt inte barn.

• Täck samtliga de plantor du vill behålla i trädgården med papp alternativt plast innan du sprutar. Ogräsmedel gör tyvärr ingen åtskillnad mellan ogräs och andra växter.

• Vattna trädgården cirka två dagar före du påbörjar besprutningen.

• Vädret ska vara torrt vid besprutningen för bästa utfall.

• Bästa tiden att påföra ogräsmedel är mellan mars och september.

• Skydda dig själv med heltäckande mundering, andningsskydd, ögonskydd samt handskar.

• Se till att ditt ogräsmedel är korrekt blandat och applicerat i din applikator.

• Se till att du känner till hur din applikator fungerar innan du sätter igång.

Idag är det vanligtvis rekommenderade tillvägagångssättet att påföra ogräsmedel att begagna sig av en ryggspruta. Dessa finns i både elektriska och manuella varianter. På www.allt-fraktfritt.com finns oerhört effektiva ryggsprutor att införskaffa till enastående priser.

Kan ogräsmedel vara skadligt?

Eftersom att ogräsmedel är gift avsedda att ta kål på växter så kan substanserna absolut vara skadliga om de hanteras på fel sätt. Barn får absolut inte komma i kontakt med ogräsmedel, och den som ska hantera dem bör vidta alla rekommenderade försiktighetsåtgärder.

En del fakta kring lavar

Det är oftast korsningar mellan sporsäcksvampar och alger som utgör lavar. Svampens uppgift är att hjälpa med uppbyggnad, skydd och att suga upp vatten. Algen eller cyanobakterien bidrar med hjälp av sin fotosyntes och därmed med energi.

Det är i huvudsak svampen som utgör laven samt bestämmer hur den växer och ser ut. Laven består av överbark samt underbark vilket i stort endast är svampvävnad. Däremellan finns dels alglager och dels porös vävnad som kallas märg och som utgörs av svamphyfer. Från underbarken sträcker sig utskott som tillåter laven att foga vid underlaget.

Lavar finns överallt på jorden, från öken till kalfjäll men trivs bättre i torra och ljusa miljöer (även om det finns arter som lever strax under vattenytan). Den generella färgen är gråaktig med markant variation. De förökar sig både sexuellt samt asexuellt. Flera lavar gillar att växa på exempelvis sten. Dessa lavar utsöndrar ämnen som sakta bryter ner stenen och frigör mineraler som laven kan tillgå. Vill man undfly att lavar förstör samt förfular takpannor kan man förebygga med Tvärstopp eller avdöda pågående angrepp med Fulstopp.

Svampen som bygger upp stomme för laven utgörs i majoriteten lavar av sporsäcksvampar. Gruppen sporsäcksvamp är väldigt stor och utgör närmare en tredjedel av alla svampar. Sporsäcksvampar bildar sporer i så kallade sporsäckar vilka de därefter utsöndrar så att de kan föröka sig. Diverse typer av mögel, så som borstmögel och penselmögel. Samtliga sporsäckssvampar är dock inte av ondo, t.e.x. jästsvampen är ju väldigt populär!

Eftersom lavar emellanåt liknar diverse mossor kan det emellanåt vara svårt att separera de tu. Ifall man misstänker att det växer mossa till följd av väta i ens trädgård alternativt annat så ska man tänka en aning extra innan man plockar fram mossa gti eller annan mossbekämpning. Man kan vårda gräsmattan för en struntsumma med Fulstopp så elimineras både mossa, lavar, antraknos och alla gräsmattans svampsjukdommar samt virus.

En del egenskaper är typiska för lavar men inte för mossor. Lavar har inte stam, blad samt rot. De kan bestå fullkomligt utan vatten och torkar då ihop och går i dvala. Mossor däremot är vanligtvis gröna till färgen, har både vanligtvis stam och blad samt har rottrådar (även om de saknar faktisk rot). De växer även helst där det är fuktigt. Det är alltså troligare att det rör sig om mossväxt, alternativt mögel, i en fuktig källare än om lavar!

Lavar är generellt sett känsliga för luftföroreningar, dock i väldigt omväxlande grad. Anledningen till varför luftföroreningar är så farliga för lavar är därför att de inte har rotsystem och tvingas ta all sin näring från den direkta omgivningen, vilken inkluderar luften. Föroreningar leder till skador på lavens algdel. Det leder i somliga fall till att algen använder mer av produkten från fotosyntesen för att reparera sig själv istället för att ge den till svampdelen. Denna snedfördelning i energigivande och -tagande förorsakar inte allt för sällan lavens död.

Eftersom mögel och mossa gärna uppfattas som skadeväxter har lavar många användningsområden. Ett flertal lavar producerar ämnen som fungerar som enklare antibiotikum alternativt ämnen som kan användas för färgning av bland annat garn (växtfärgning). Beroende på vilken lav får man annorlunda färger – rött, orange, brun… listan kan göras längre. Inte nog med det så har lavar särskilt i svåra tider ätits. Lavar innehåller riklig mängd kolhydrater (upp till 90%) samt en del protein. På Island används islandslav i sallader även idag, men man kan även använda laven i brödbakning.

Lavar kan således vara oerhört nyttigt!