JÄRNVITRIOL (Järnsulfat ) för färgning och konservering av trä även såsom reduktionsmedel samt för mossbekämpning och gödning av grässmatta
Järnvitriol används även som fällningskemikalie i vattenverken och reningsverken för att fälla ut fosfor från avloppsvattnet. Det kan även användas vid målning av träfasader. Behandlingen skänker träet en grå färgton som efter viss tid liknar den gråa struktur som ses på gammalt trä. Det liknar lasering då träets yta och struktur finns kvar väl synlig efter åtgärd.
En allmän mix är 700 g järnsulfat i 10 liter vatten. Man kan tillsätta en aning diskmedel för att reducera ytspänningen så att blandningen bättre tränger in i träet. Sulfatet, vitriolen, ingår också i färgämnet falu rödfärg och diskuterades på 1700-talet ha viss rötskyddande och konserverande effekt. Men egentligen så ger den dåligt skydd mot solens UV-strålar, inget nämnvärt skydd mot biologiska angrepp och inget skydd mot väta alls.
I kalkfärg för husfasader har järnvitriol ofta använts för att ge en gul eller gulorange kulör. Kulören utvecklas successivt efter målningen i tempo med att järnsulfatet omvandlas till det som i dagligt tal kallas rost. Då kulören väl utvecklats är den synnerligen beständig.
Järnvitriol till ytbehandling av trä
Järnvitriol (järnsulfat) används ibland såsom ytbehandling för att få ett intryck av en grånad träyta, så att fasaden ser väderpåverkad ut vilket naturen annars sköter själv för obehandlat virke. Järnvitriol blandat med vatten är en ofärgad vätska som penslas eller sprutas på grov träpanel av nytt eller tidigare järnvitriolbehandlat virke.
En åtgärd med järnvitriollösning på en träyta ger efter kort tid en vacker och oföränderlig, brungrå till silvergrå kulör. Bräderna bör behandlas innan uppsättning, enär det ger bättre inträngning även i sponten.
Behandling med järnvitriollösning skänker en färgning av träet, men inget nämnvärt beskydd kontra biologiska angrepp och inget som helst fuktskydd. I vissa fall – på för slagregn särskilt utsatta lägen – bör en järnvitriolbehandlad yta efterbehandlas med en opigmenterad olja. Den ger en bestående, grå beläggning, som ofta anses bli vackrare med åren.
Järnvitriol kan köpas i pulverform på allt-fraktfritt.se och blandas sedan ut med vatten i lämpliga proportioner. Med svagare eller mer koncentrerad vitriollösning (även kopparvitriol blandat med järnvitriol förekommer) kan man på kort tid nå fram till en färgton såsom mer eller mindre bra överensstämmer med ytåldrat trä, som fått sin gråa kulör utav väder samt vind. I litteraturen kan man återfinna olika rekommendationer utav blandningsförhållandet. Den slutliga färgen beror på temperaturen, trämaterialet och ytans grovhet. Järnvitriol kan ge en flammig yta ifall panelens struktur har porösare områden eller områden med kärnvirke, alternativt ifall den utsätts för nederbörd omedelbart efter målning innan den torkat in.
Man brukar förespråka ½ kilo järnvitriol
till cirka 10 liter ljummet vatten vid behandling av nytt virke. I en del fall kan en mer tunn lösning vara tillräckligt. Det är tillrådligt att utföra test i god tid innan behandlingen, helst några månader innan, därför att resultatet kan fluktuera avhängig på virkets beskaffenhet, hur länge det har lagrats och så vidare. Det bästa resultatet uppnås på nytt virke. Redan efter några timmar blir ytan dunkel och efter ytterligare en månad får ytan en brungrå till silvergrå färg (av och till grågrön). Järnvitriolbehandlad panel som exponerats längre än en månad är olämpligt underlag för täckmålning.
En järnvitriolbehandlad panel uppför sig i princip såsom obehandlat virke. Behandling med järnvitriol
– skyddar inte kontra regn, utan väta ska kunna torka ut via att panelen ventileras bra
– skyddar inte mot solens UV-ljus, som bryter ner träet så att ytan eroderas och spricker
– ger ett futtig till inget motstånd mot svamp- och mögelpåväxt
– skänker en yta där träets struktur framträder
– ger en kulör som varierar med belysning och luftfuktighet
– skänker större fuktrörelser i träet än målat virke
– kräver att spik och bleck är rostfria annars rostar de så att rostränder bildas
– kan missfärga fönster, glas, grund och plåttak
– kan missfärga angränsande mark samt golvytor vid urlakning.